fredag 8 augusti 2008

Konst till varje pris


...fördelen med diktaturer är möjligheten till makalösa konstverk.
Obegränsade resurser, militärisk disciplin och 1000 tals människor borde vara varje konstnärs rättighet.
Kinesernas OS-invigning var häftigare än Nazisternas.
Stoppa 600 kineser i varsin låda, placera ut i fyrkant och vips, har vi en grafisk display i jätteformat! Helt analog.
Inledningsscenen bestod av 2008 st trummisar med blinkande trummor, placerade i fyrkant och vips, vi har en ännu större grafisk display.
Det är dubbelt så många som hela Junseles befolkning.
Endast trummisen i Rush har fler trummor än så.
Att synkronisera så många människor måste vara världsrekord.
Därefter skjuts fyrverkerier i form av gigantiska fötter upp kilometervis ifrån stadion som steg för steg närmar sig med jättekliv filmat från helikopter.

Jag har ingen lust att köpa nyårsfyrverkerier längre...
Om belöningen är sådana här upplevelser är jag för vilken diktatur som helst.

Nazisternas estetik är ju även den känd.
Inte minst tack vare den kvinnliga regissören Leni Riefenstahl.

Ja diktaturer utan mänskliga rättigheter är kanon, för den som slipper nackdelarna.

P.S. På tal om konstnärlig perfektionism. Har ni sett att handklovarna inte sitter ihop!
Slarvigt, tycker jag!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Välskrivet.

Konsten mår bra av censur. Då måste den börja tänka. I liberala demokratier förslappas estetiken, omskrivningar, subtil gestaltning som talar mellan raderna blir överflödig när allt kan sägas rakt ut.

Hörde att Sjostakovitj fick problem med Stalin, men att den 5:e symfonin (eller 7:e) slank igenom. Folket däremot fattade de ironiska vinken, i delen där marchtrummorna låter som om de spårat ur, får åtminstone jag bilden av av en vaktparad som tappat fattningen... Efter premiären applåderade folk i timmar och sprang ut på gatorna och omfamnade varandra. Har jag hört.

Vilken konstnär kan skapa en sådan reaktion idag?
Ingen, who cares? De enda som går att provocera är fundamentalistiska religiösa. Hur kan det vara en intressant målgrupp? Men när konsten ser detta som sin uppgift att reta dessa, tja då måste någon säga: IN I SNICKERBOA! /anders

Anonym sa...

Tänkte dörja provblogga genom att komentera dina inlägg. Kan vara nog vara nått för mig det här. I alla fall så måste jag nog erkänna att min favorit diktator ändå är Pol Pot som skickade ut alla stadsbor i jungeln. Va fan tänkte han? Alla andra diktatorer brukar ha en baktanke om att få bo i palats, fisa i stora bilar och penetrera fina damer men han, var han så sugen på ris att han blev blind av suget? En riktig knäppgök helt enkelt.